SÅ TACKSAM!

Jag i en lite vårigare autfit...äääntligen! Gympaskorna och vårjackan på...love it! Nu pirrar det verkligen i kroppen av vårkänslor...inte sant!?

Hej mina gullefjun!

Hoppas ni mår bara bra! Själv slutade jag tidigt idag och det är ju inte så pjåkigt när solen gassar och ungarna har lov! ;)

Vilket vårväder...va! Altandörren har stått öppen och A och en kompis har kört cross på åkrarna här hela eftermiddagen...S och kusin vitamin har cyklat och snön smälter undan lite mer för varje dag som går nu! Underbart!

Måste bara tacka...eller vad man nu ska göra...kanske mer tala om hur oerhört tacksam jag är att så många kikar in på bloggen...känns nästan lite overkligt och jag blir faktiskt lite rörd! Det blir ju också så mycket roligare att blogga och dela med sig när man vet att någon intresserar sig! Är så jätte glad att jag tog steget och började blogga (i höstas närmare bestämt...första inlägget kan du läsa HÄR!)... då det fungerar typ som en dagbok. Det är också så himlans roligt att fota (och såklart ännu roligare att kunna få dela med sig av alla bilder som blir!)

Det blir som sagt mycket om tacksamhet i detta inlägget...

Som i dag...det bara slog mig hur oerhört tacksam jag är...ni vet när man bara känner så himla mycket kärlek och värme och tacksamhet... en sån liten sak som en fika med en riktig klippa till vän på altanen! En sån vän som man kan prata med om allt...allvar, få hysteriska skrattanfall tillsammans med och dela konstiga funderingar och smått galna drömmar med! Men som också finns där när allt känns tungt och marken liksom försvinner lite under fötterna! Någon man kan ringa eller messa när det håller på att gå åt skogen!...Nu har jag inga sora sorger i mitt liv tack och lov men om...så känns det fantastiskt tryggt att veta att det finns sådana vänner!

...så himla tacksam!

KRAM